Samiska normsystem och rättsuppfattningar

I Girjasdomen från 2020 har Högsta domstolen pekat på att det finns samiska sedvanor (upparbetade och oskrivna regler) inom det samiska samhället som det ska tas hänsyn till i den svenska rättstillämpningen. Vad sådana sedvanor innebär och vilka källor som kan användas för att förstå deras innehåll är dock fortfarande oklart. Den samiska rättens innebörd behöver därför klarläggas och det behöver utvecklas en ny teoretisk, metodologisk och juridisk förståelse för vad som kan utgöra en samisk rättsordning.

Normsystem och normer kan ses som en delad och lokal förståelse av vissa gemensamma rättigheter och skyldigheter. Dessa kan utgöras av praktiska handlingar eller mänskliga aktiviteter som styr hur vi gör saker eller hur vi är mot varandra. I projektet undersöks normer som finns i samiska lokalsamhällen, vad normer, rättsuppfattning och sedvanor är och hur de hänger ihop.

Projektet riktar särskilt in sig mot den interna fördelningen och användningen av land och naturresurser, och den konflikthantering som används i samband med det. Vi undersöker olika typer av källor där normer, rättsuppfattningar och sedvanor kan komma till uttryck på en mängd olika sätt bl.a. genom berättelser, praktiker, språk och ordspråk, överenskommelser och konfliktlösning. I projektet utvecklas begrepp om vad samiska rättsuppfattningar är och metodologiska verktyg för att analysera samiska normsystem. I projektet analyseras även hur samisk rätt kan hamna i konflikt med och utmana de nationella juridiska och politiska systemen.

Projektet tar sin utgångspunkt i erkännandet av urfolks rätt till självbestämmande i internationell rätt och möjligheten för urfolk att kunna utveckla sina egna normer och rättsordningar. En annan teoretisk utgångspunkt är så kallad rättslig pluralism, som grundar sig i synsätten att det finns olika lager av normer som styr samhällen, och att det finns normer även utanför de officiella statliga systemen.

I andra delar av världen har man kommit längre i att undersöka urfolkens egna normsystem och att utveckla metoder för detta. Exempel på länder där sådana arbeten pågår är Kanada, Nya Zeeland och Australien, där förhållandet mellan den nationella rätten och urfolkens rätt har utvecklats till ett eget teoretiskt och empiriskt forskningsfält. Projektet bygger på de arbeten som gjorts där, men utgår från de särskilda förhållanden som gäller här i Sverige och Norden. Projektet bidrar därmed till det internationellt framväxande forskningsfältet inom politisk teori och rättsvetenskap om urfolks rätt till självbestämmande.

Projektet finansieras av FORMAS och pågår från den 1 januari 2022 till den 31 december 2024.

Forskare som är verksamma i projektet:
Filosofie Doktor Ragnhild Nilsson, Mittuniversitetet, ragnhild.nilsson@miun.se
Professor Ulf Mörkenstam, Stockholms universitet, ulf.morkenstam@statsvet.su.se
Jur dr Malin Brännström, Silvermuseet och INSARC, malin.brannstrom@silvermuseet.se