Fjällens kulturlandskap

Projektet pågick från 2005 till 2009. Viktiga frågor var vilka externa och interna faktorer som inverkat på övergången från fångstekonomi till tamrenskötsel och hur detta i sin tur påverkade kulturlandskapet. De s.k. stalotomterna var centrala i arbetet och tolkningen blev att de representerade boplatser som använts året runt i en renskötsel anpassad till fjällmiljön och med stor inverkan på vegetationen.

Människans långsiktiga roll i alpina, subalpina och boreala ekosystemprocesser utgör ett i stora delar outforskat område. Projektets syfte var att utreda i vilken grad skogarnas och fjällens post-glaciala vegetationsutveckling innefattade antropogena inslag med fokus på kulturlandskapens förutsättningar och framväxt under perioden 500 – 1900 e v t.

Projektets målsättning var att utveckla arkeologiska och palaeoekologiska analysmetoder för identifiering av människans delaktighet i utvecklingen av specifika vegetationstyper med specifikt fokus på brandhistorik i fjäll- och skoghedområden. Projektarbetet genomfördes delvis parallellt med projektet människan, elden och landskapet (se ovan) och i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeologi, palaeoekologi, ekologi, skogshistoria och markkemi.

Silvermuseets forskare var initiativtagare till projektet och projektägare. Arbetet genomfördes i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och University of Montana, Missoula.

Finansiär: Riksbankens jubileumsfond, Dnr K1998-5116
Projekttid: 2005 – 2009
Beviljat anslag: 11 000 000 kr
Projektledare: Ingela Bergman