Forskning i världsklass

I utvärderingen som har gjorts av Sverker Sörlin (Kungliga Tekniska Högskolan), Gunilla Almered Olsson (Göteborgs Universitet) och Bjørnar Olsen (Universitetet i Tromsø) står det bland annat:

Forskningsresultaten har blivit överraskande och imponerande – i form av nya kunskaper, ändringar av vedertagna vetenskapliga uppfattningar om kolonisationshistoria, naturutnyttjande och delvis social organisation där samarbete i stället för permanent konkurrens mellan olika grupper framträder som ett väsentligt drag i norrländsk forntid. Samma omdöme gäller i hög grad den betydande vetenskapliga produktionen och publiceringen. Det är fråga om en omfattande internationell vetenskaplig publicering i välrenommerade tidskrifter – arkeologiska, ekologiska, kulturhistoriska, miljöhistoriska och andra. Över en tjugoårsperiod har forskningsmiljön producerat i genomsnitt ca 2-3 internationellt publicerade artiklar per år.

Vidare skriver dom:
Andra kännetecken för forskningen är värda att lyfta fram. En är den konsekventa linjen i de genomförda forskningsprojekten. Forskningsinsatsen imponerar inte minst genom det uthålliga hypotesdrivande genom den långa undersökningsserien. Arbete har stark lokal och regional förankring men spänner samtidigt över flera ekosystem inom det arktiska landskapet: fjäll, skog, sjö och på senare tid hav och havskust. Detta har gett möjlighet till breda syntetiska analyser som på flera sätt inte minst haft stor betydelse för forskningsläget inom skandinavisk naturresursforskning. Den har gett ny kunskap om sociala ekosystemanpassningar i arktiska och subarktiska miljöer och har gett fortlöpande bidrag till debatten om olika gruppers naturresursanvändning och rättigheter.

Samtidigt har denna forskning och dess resultat en mycket stor betydelse och relevans för andra delar av världen, även sådana med helt annorlunda naturförutsättningar. I kulturer och ekosystem där naturutnyttjande, tidsdimensioner och konflikter om resurser och rättigheter förekommer är insikter och resultat från INSARCs verksamhet värdefulla och ger inspiration och möjlighet till jämförelse och nya studier. Som ett exempel kan nämnas att den mest citerade artikeln använts i vegetationshistoriska studier i USA, Spanien, Tibet, Chile, Frankrike, Peru, Ryssland/Sibirien, Danmark, Finland, Norge och Sverige liksom i mer generella och övergripande studier. 

I utvärderingen konstateras också att det är mycket ovanlig att det på ett svenskt museum finns en sådan forskningsmiljö som finns på Silvermuseet (INSARC).