Stallokåtan på Barkudden

Tomterna framträder i terrängen som en oval försänkning omgiven av en ca en meter bred vall kring kanten med en mer eller mindre tydlig härd (eldstad) i mittpartiet. Oftast ligger flera på rad i en organiserad grupp. Undersökningarna visar att de i huvudsak anlagts under tidsperioden 800-1050 AD.

Den kanske tydligaste och finaste stalotomten i Arjeplogs kommun är belägen några hundra meter från Vilstugan, vid Silvervägen, mot norska gränsen.

De många undersökningarna av stalotomter gav ett bra underlag till att diskutera den konstruktion som stått på tomterna. Några organiska spår  har inte påträffats vid någon av våra eller andras undersökningar. Vallen och nedgrävningen antydde dock att man velat öka takhöjden vid takslutet vilket i sin tur pekar på ett ganska flackt tak. Vi antog att konstruktionen byggts av fjällbjörk och näver, material som finns och fanns i rikliga mängder.

För att testa våra hypoteser angående konstruktionen byggdes en rekonstruktion upp vid Vilstugan mot norska gränsen. Vårt syfte var dels att testa konstruktionen, dels experimentverksamhet med eldning av färskved av björk, en ved som alltid varit den viktigaste  i anslutning till fjällbjörkskogen. Dessutom ville vi testa hur boendeförhållandena var under vintern.

Kåtan byggdes upp 2007 med björk, barkad under savtid, med en taktäckning av näver. Eldning, mätning av vedåtgång, rökighet, värme i kåtan och under härden mättes under tre olika vinterperioder, 2008-2009. Därefter användes kåtan endast sporadiskt fram till 2017 då den efter 10 år monterades ned och flyttades till Barkudden vid Silvermuseet.

Beskrivningar från 1700-talet berättar hur fjällsamerna tog fjällbjörken och delade upp den så att den kunde användas som ved.

Hela trädet släpades  till kåtaplatsen där det delades upp i stamdelar, grövre kvistar och till sist finare kvistar. Elden byggs upp genom att tända de finaste kvistarna först och därefter succesivt lägga på grövre ved.

Färsk tall går inte att elda däremot färsk björk.

Björkens cellstruktur möjliggör att den fukt som finns i veden dunstar bort i dess ändar. Fjällbjörk brinner ganska bra och vid långvarig eldning byggs ett litet berg av glödande kol upp. Kolet glöder under lång tid efter det att eldningen upphört. Vid våra experiment fanns i regel glödande kol fortfarande kvar på morgonen.

Sven-Erik Elveback och Lars Liedgren, klär inre virket med näver.

Det är ett gediget arbete att bygga upp stallokåtan på nytt, som görs i flera steg.

Kåtan på sin nya plats, Barkudden i Arjeplog.