Skolprogram om demokrati

Den första personen eleverna bekantat sig med är Lars Nilsson som i slutet av 1600-talet dömdes till döden för trolldom, en tid då det inte fanns religionsfrihet. Berättelsen om Lars Nilsson är speciell, men leder in på frågan hur Sverige såg ut innan det var ett demokratiskt land och hur detta kunde påverka enskilda personer.

I utställningen ”Mannens rum” har eleverna undersökt vilka de styrande i kommunen var under 1800-talet (utställningens namn ger en bra ledtråd!). Därefter har vi besökt husmodern Inga, som i början av 1900-talet kämpar för att ta hand om den lilla gården och alla barnen när hennes man under långa perioder är borta och jobbar i skogen.

Berättelsen om Inga är fiktiv, men bygger på uppgifter om hur det kunde vara att leva som kvinna i Arjeplogs socken under den tiden. I Arjeplog fanns varken ordentliga vägar eller någon egentlig sjukvård – att få vardagen att gå ihop kunde vara en stor utmaning. Bilder från huvudstaden med stora demonstrationer och kvinnokamp var nog rätt avlägset för kvinnor som Inga.

Men tiderna höll på väg att förändras – tack vare det ihärdiga arbetet från Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) skickades ”Masspetition för kvinnlig rösträtt” ut i landet. Målet var att varenda kvinna över 18 år skulle ha möjlighet att skriva under för kvinnlig rösträtt. På Riksarkivet kan man se att listorna även nådde Arjeplog, och att det finns underskrifter från Arjeplogskvinnor.

Underskrifterna visar samtidigt att alla som hade rätt att skriva under inte gjorde det – varför var det så? Kanske listorna ändå inte nådde ut till alla i hela socknen? Kanske man såg kampen för kvinnlig rösträtt och rösträtten som något avlägset, ett ämne som inte berörde en själv? Kanske man hade nog att kämpa med i sin vardag och tänkte att en underskrift skulle göra varken till eller från?

Från samiskt håll finns ett brev från Elsa Laula Renberg, samisk feminist, socialist och aktivist verksam i Västerbotten skickat till Anna Lindhagen, aktiv inom den kvinnliga rösträttsrörelsen. Elsa skriver om namninsamlingen bland samiska kvinnor, att listorna kommit till dem allt för sent. Det gäller ett annat område än Arjeplog, men kan det säga något om hur det kan ha varit här?

Den sista personen i skolprogrammet vi bekantat oss med är Stina som ska börja skolan år 1946. Sverige är ju vid den tiden ett land med allmän och lika rösträtt, men hur såg det ut med barns rättigheter om man jämför med idag?

Det har varit oerhört intressant att få höra elevernas tankar och resonemang kring frågorna och skolprogrammet kommer att finnas kvar även efter årsskiftet.

Omslagsfoto: ©Jerry MagnuM Porsbjer

Några av de källor som använts för att skapa skolprogrammet rekommenderas för vidare läsning:

Silvermuseet:

Anvarat 2: Liedgren, Lars. 2015. Glimtar ur Arjeplogs kulturhistoria 

Demokrati100.se

Namninsamling för rösträtt nu sökbar: https://demokrati100.se/namninsamling-for-rostratt-nu-sokbar/

Om demokratiarbete och namnlistor i glesbygd ”Arbeta tills segern är vunnen” Kampen för kvinnlig rösträtt i Dorotea. https://demokrati100.se/arbeta-tills-segern-ar-vunnen-kampen-for-kvinnlig-rostratt-i-dorotea/

Samernas förbryllande rösträttshistoria https://demokrati100.se/samernas-forbryllande-rostrattshistoria/

Stockholmskällan.se

Elsa Laula skriver om namninsamling för kvinnlig rösträtt 1907. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31991

Sverigesriksdag.se

Sveriges riksdag firar demokratin https://firademokratin.riksdagen.se/