Meny
SilvermuseetSilvermuseet i Arjeplog

Forskning

Alltsedan Silvermuseet grundades har forskning och kunskapsuppbyggnad varit viktiga delar i dess verksamhet. Museets grundare, dr Einar Wallquist deltog med stort intresse i framförallt den forskning som rörde arkeologi och historia i Arjeplogs omgivningar. I egenskap av läkare var han en av dem som på ett tidigt stadium forskade om akut intermittent porfyri, den s.k. släktsjukan. Sjukdomen, som orsakas av en förändring i ett av våra arvsanlag, finns beskriven i internationell medicinsk litteratur sedan slutet av 1800-talet, men i Sverige var det doktor Wallquist som först uppmärksammade den.

  • Eldningsexperiment vid Gallesgutj utanför Arjeplog. ©Silvermuseet
  • Arkeologisk utgrävning av senmedeltida gårdsplats i Böle, Skellefteå kommun. ©Silvermuseet
  • Arkeologisk utgrävning av stalotomt i Adamvalta, norr om Pieskejaur Arjeplog 2002. ©Silvermuseet
  • Tagning av pollenprov i sjösediment, Gagsmark i Skellefteå kommun. ©Silvermuseet
  • Undersökning av barktäkt norr om Plassaselet, Laisdalen i Arjeplogs kommun. ©Silvermuseet
  • Undersökning av förvaringsgrop i Sildutdalen, söder om Jurunvaratj i Arjeplog. ©Silvermuseet

Institutet för subarktisk landskapsforskning, INSARC

Under museets nuvarande ledning, med docent Ingela Bergman i spetsen, har forskningsarbetet ytterligare intensifierats och inom museets ramar har Institutet för subarktisk landskapsforskning, INSARC, inrättats. INSARC är en självständig verksamhet inom ramen för Silvermuseets organisation och är fristående från universitet och högskolor.

Forskningens fokus

Vid institutet bedrivs grundforskning med inriktning på sambandet mellan människans landskapsutnyttjande och ekosystemens förändringar i nordliga miljöer. Verksamheten genomförs i tvärvetenskapligt samarbete mellan i första hand arkeologer och ekologer.

Forskningen inkluderar även andra vetenskapliga discipliner och de forskare som är knutna till institutet har alla spetskompetens inom sina områden och stor erfarenhet av internationell publicering. Verksamheten bedrivs med Arjeplog som bas och den internationella forskningsarenan i fokus.

Målsättningen är att fördjupa kunskapen om sambanden mellan samhällsprocesser, landskapsutnyttjande och förändringar av ekosystemen i subarktiska miljöer samt att utveckla teorier, tekniker och metoder, tillämpbara på landskapsstudier.
Under institutets första år förbereds två större forskningsprojekt; det ena med inriktning på kust- och inlandsmiljöer under tidig medeltid och det andra med inriktning på förhistoriska ledsystem i alpina miljöer.

Forskningsresultaten bidrar till utvecklingen av analytiska instrument i det miljöstrategiska utvecklingsarbetet och har ett brett tillämpningsområde inom förvaltning, utbildning och näringsliv.

Kunskapen om kulturlandskapens utveckling utgör en förutsättning för att näringsverksamhet, natur- och kulturmiljövård skall kunna bedrivas på ett insiktsfullt sätt och med hög kvalitet.

Vid INSARC bedrivs sedan 2012 ett sexårigt forskningsprogram, ”Recalling the past: Cultural heritage, landscapes and identity processes in northern Fennoscandia”, ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien”. Forskningsprogrammet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och har som målsättning att klarlägga och belysa landskapsutnyttjande och samhällsförändring i norra Norrlands kustområden under en tid då kulturlandskapet formades av jägare, fiskare, renskötare och bönder, vars etniska och kulturella identiteter inte direkt kan översättas i dagens etniska kartbild.

I ett tvärvetenskapligt arbete över de arkeologiska, historiska och ekologiska ämnesfälten studeras sociala och ekonomiska strukturer och interregionala relationer från 600- till 1900tal och relaterar till sentida identitetsprocesser i norra Fennoskandien.

Mer information om ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien” finns på forskningsprogrammets egen hemsida, www.recallingthepast.se.

Forskningsprogrammet i sammanfattning

I dagens samhällsdebatt intar kulturarvet en alltmer framträdande roll som politiskt instrument. Minoriteter och urfolk åberopar ett unikt kulturarv för att legitimera de egna kulturella, sociala och politiska ambitionerna. Norra Sverige är idag arenan för aktiva identitets- och etnicitetsprocesser med starka politiska övertoner. Den exklusiva samiska renskötselrätten har katalyserat en etnisk mobilisering bland finskspråkiga minoriteter som hämtar näring ur ett konstruerat kulturarv. Renbetesrätten i Norrlands kustområden är ett annat område för konflikter där kulturarv, urminnes hävd och nyttjanderätt kopplas sammn i en beviskedja som återkommande prövas i domstol. Avsaknaden av samlad forskning om järnålderns och den tidiga medeltidens kulturella och samhälleliga kontexter lämnar fältet öppet för essentialistiska tolkningar av arkeologiska fynd och historiska källor sammanfattade i frågan: Vem var först?

>