Rádestit

Projekt Rádestit – Lokal samverkan i Arjeplog, genomfördes under åren 2021 till 2023 med sikte på att hitta former för en hållbar förvaltning av jakten och fisket i Arjeplogsfjällen. En förvaltning som tar hänsyn till renskötsel, jägare, fiskare och fjällmiljö samtidigt som det gynnar det lokala näringslivet.

Slutrapport och kunskapsbank
Här kan du ta del av slutrapporten, resultaten och förslagen som togs fram. Det handlar om en lokal modell för skötsel av småvilt och fisk väster om odlingsgränsen inom Arjeplogs kommun på marker som staten förvaltar idag.
Läs slutrapport.


De föreläsningar som togs fram och spridits i projektet finns fortfarande att ta del av via projektets kunskapsbank.

Genomförandeprojekt
De lokala aktörerna i styrgruppen vill gå vidare, utveckla och säkerställa en fortsättning på den lokala samverkan som påbörjats. I olika genomförandeprojekt arbetar man därför med att förverkliga det man gemensamt kommit fram till i projekt Rádestit.

I ett första steg planeras bildandet av en ideell samverkansförening i projektet ”Rádestit – Samverkan om småvilt och fisk i Arjeplogsfällen” med stöd av Leader Lappland 2030. Ansökan handläggs av Jordbruksverket och arbetet startar upp i april 2024. Om projektet beviljas ingår även att förbereda för ett lokalt övertagande av upplåtelserna och ta fram en lokalt anpassad hållbarhetsackreditering för arrangörer av jakt och fisketurism.

Under året påbörjas också ett arbete med att utveckla en digital samverkans- och kommunikationsplattform med arbetsnamnet ”Välkommen till oss i Arjeplogsfjällen”.

Bakgrund
Lokal förvaltning, som utgår från förutsättningarna i ett specifikt område, leder ofta till en långsiktigt hållbar förvaltning. Därför upplevdes projektet angeläget och låg rätt i tiden. Den utlösande faktorn var Girjasdomen, och tanken var att undvika infekterade konflikter genom att fokusera på lösningar och ta fram en förvaltningsmodell i bred samverkan.

Projektets initiativtagare var de fem samebyarna i Arjeplogs kommun som har mark väster om odlingsgränsen. De vill få större inflytande över hur upplåtelserna görs, men vill även att andra intressen är med och utvecklar framtidens förvaltningssystem. I Arjeplog finns lång erfarenhet av att rådgöra om hur olika lokala frågor kan lösas. Arbetet med skotertrafik och översiktsplanering har t ex skett i den andan. Ett omfattande rådslag med lokala aktörer om hur förvaltningen skulle kunna se ut utgjorde därför stommen i projektet. Alla aktörer som berörs av upplåtelserna, samebyar, besöksnäring, jägare, fiskare och andra intresserade, bjöds in till dialog och samverkan. Projektets namn Rádestit är också det ptesamiska ordet för att rådgöra.

Forskningen är en grundsten
För Silvermuseet är det naturligt att driva ett projekt som utvecklar en lokal förvaltningslösning för småviltsjakten och fisket. Den forskning som bedrivits genom INSARC rör relationen mellan landskapet och människan ända sedan inlandsisen försvann, och visar tydligt hur viktig jakten och fisket varit för de som bott här i Arjeplog. Forskningen rör även frågor om hur landskapen förvaltats och förvaltas. Projektet är ett sätt att göra forskningen relevant i dagens samhälle. Vidare till forskningen.

Kunskap och erfarenhetsutbyte
En viktig del i arbetet var att lära av andra. Underlag om hur förvaltningen i dag fungerar i Arjeplog, Norrbotten och på andra håll togs fram. Rättsliga frågeställningar identifierades och analyserats. Det handlade om att lära mer och ta del av erfarenheter t ex om olika upplåtelsemodeller, samverkan, historia och ekonomiska och ekologiska förutsättningar. Olika experter och kunskapsbärare anlitades anlitas för föreläsningar digitalt och/eller på plats. Se kunskapsbanken.

Finansiering
Projektet finansierades av Region Norrbotten, Sametinget genom främjandeanslaget för rennäringen, Länsstyrelsen i Norrbotten genom bygdemedel, Argentis AB, Silvermuseet samt Luokta Mávas, Maskaure, Semisjaur-Njarg, Ståkke och Svaipa samebyar.

I Arjeplog har vi lång erfarenhet av att rådgöra om hur vi kan lösa olika lokala frågor.